Hur man löder elektronik

Lödning är ett sätt att foga samman två metalldelar. Man gör detta genom att smälta en metall (lödtenn) med låg smältpunkt och låter den flyta ut mellan de två metalldelarna. När lödtennet smälter så oxiderar det vilket gör att det inte binder ordentligt till metallytorna och ger en dålig fog. Man måste därför använda s.k. flussmedel som förhindrar oxidering. Lödtennet brukar vara format som en ihålig metalltråd med flussmedel inne i så man behöver oftast inte använda extra flussmedel. Flussmedelt förbrukas ganska snabbt (några sekunder) så man kan inte låta lödtennet vara smält för länge. Det är därför viktigt att man lär sig rätt lödteknik så att man kan slutföra en lödfog innan flussmedlet är förbrukat. Man kan förlänga arbetstiden genom att tillföra ytterligare en liten mängd lödtenn med flussmedel medan man arbetar, men man ska inte ha för mycket tenn i en lödfog. Om man misslyckas med en lödning kan man därför behöva ta bort lödtennet från fogen och börja om.

Lödpenna

För att löda behöver man främst en lödpenna eller lödkolv. Lödkolv och lödpenna är i princip samma sak, men en lödpenna är generellt minde. För elektronik bör man använda en lödpenna. En lödpenna består av ett handtag, ett värmelement och en spets. Det är så klart spetsen som är den del som man smälter lödtennet med. Spetsen går att byta ut och det finns många storlekar och typer att välja mellan, men en platt ganska smal spets (1-3 mm bred) brukar vara bra för elektronik. Det är mycket viktigt att lödpennan du använder för elektronik har temperaturreglering och inställbar temperatur. De allra billigaste har inte detta och de blir oftast alldeles för varma vilket ger dåliga lödfogar och kan skada kretskort och komponenter. Vilken temperatur du använder vid lödning beror på många faktorer, men någonstans mellan 280 °C och 350 °C brukar vara bra. Börja med lägre temperatur och när du blivit van och lärt dig hur lödtennet uppför sig kan du öka temperaturen successivt. Högre temperatur gör att du kan löda snabbare, men det minskar arbetstiden för flussmedlet och riskierar att överhetta komponenter så man måste därför vara snabb.

En lödpenna. Lödpennan är kopplad till en lödstation vilket är en låda med styrelektronik och display där man ställer in temperaturen.
Det finns mängder av olika former och storlekar på lödspetsar att välja på.

Att löda

Själva lödningen är i princip enkel. Man smälter lödtenn med lödpennan så att det flyter ut på metallytorna man vill sammanfoga. Det är dock ett hantverk som kräver mycket övning för att man ska bli bra på det. Det finns dessutom många fallgropar. Det vanligaste felet nybörjare gör är att smälta tennet direkt på lödpennans spets och sedan försöka överföra tennet till de metalldelar som ska lödas. Detta fungerar mycket dåligt – dels förbrukas flussmedlet innan det hinner ha effekt, och dels så blir metallytorna som ska lödas ihop inte tillräckligt varma.

För att få en korrekt lödfog behöver man först se till att spetsen på lödpennan är ren. Man rengör den genom att snabbt dra den över en fuktig svamp, eller genom en tuss av speciella metalltrådar. När spetsen är ren smältar man en mycket liten mängd lödtenn på spetsen – bara så lite att det knappt täcker spetsen. Lödtennet på spetsen hjälper till att ge god värmekontakt mellan spets och metalldelar. Därefter sätter man spetsen mot båda metalldelarna så att de värms upp. Samtidigt sätter man tråden av lödtenn mot andra sidan av metalldelarna. Lödtråden ska alltså aldrig komma i direkt kontakt med lödpennans spets när man löder, utan det är värmen i metalldelarna som ska smälta tennet. Detta är mycket viktigt och en av de vanligaste orsakerna till dåliga lödfogar. Om metalldelarna inte är varma nog för att smälta tennet så är de inte varma nog för att ge en bra lödfog.

När väl tennet börjar smälta tillför man lagom mycket för att ge en bra fog utan att det blir en kula. Vad som är lagom behöver du lära dig genom övning, men diagrammet nedan ger dig en vägledning. Det är bäst att tillsätta lite för lite än för mycket, så börja med lite och se hur det flyter ut och lägg sen till mer i omgångar tills det ser bra ut. Tänk bara på värmen sprider sig genom kretskortet och för mycket värme under lång tid kan skada både komponenter och själva kretskortet. Undvik längre kontakt än ca 10 sekunder. Avsluta istället och låt kortet svalna innan du försöker igen. Om du håller tennet smält för länge så kommer flussmedlet att förbrukas. Detta märks genom att tennet börjar bli ”kletigt” istället för att flyta ut jämnt. Det är speceillt tydligt när du tar bort lödpennans spets från lödstället. Om lödtennet följer med spetsen och bildar en tagg så har flussmedlet förbrukats innan lödning var färdig. Det går att lösa genom att smälta lödtennet igen och sedan tillföra en mycket liten mängd nytt tenn som ju innehåller färskt flussmedel. Men detta kan så klart leda till att det blir för mycket lödtenn i fogen och då behöver man ta bort det gamla tennet först. Se nästa stycke för hur man gör det.

En bra lödning är kon-formad och täcker löd-ö och komponentben helt. Här ser du även exempel på några vanliga fel.

Att ta bort lödtenn

Om man behöver göra om en lödfog bör man kan ta bort lödtennet. Det gör man med en tennsug, en avlödningsfläta eller ett speciellt avlödningsverktyg med inbygd vakuumpump även kallad avlödningsstation. Avlödningsflätan är en flätade koppartråd och är billig, men förbrukas när den används. Tennsugen är som en omvänd spruta som man laddar genom att trycka ner ett handtag och när man sedan trycker på en knapp åker handtaget ut igen och skapar en kraftig, men kortvarig sugeffekt som suger upp smält lödtenn. En tennsug är billig, men kräver mycket övning för att användas effektivt. En avlödningsstation är en speciellt variant av en lödpenna med tillhörande vakuumpump som smälter och suger upp lödtennet. Avlödningsstationer är effektiva och enkla att använda, men mycket dyra.

För att använda en lödfläta så placerar man en oanvänd bit av flätan mot lödstället och sedan trycker lödpennas spets mot flätan. När flätan och lödstället blivit tillräckligt varmt så smälter tennet och sugs upp i flätan. Om det är mycket lödtenn som ska tas bort kan man behöva upprepa processen flera gånger.

En tennsug används genom att man först trycket ner handtaget i botten så att det låser fast. Sedan smälter man lödtennet som man vill ta bort med lödpennan. När tennet är flytande så sätter man spetsen på tennsugen mot lödstället och trycker på dess knapp. Handtaget kommer då skjuta tillbaka snabbt och tennet ska sugas in i tennsugen. Man trycker sedan ner handtaget igen för att få ut tennet igen och för att aktivera tennsugen igen.Spetsen på tennsugen är gjord av nylon och även om den kan stå emot ganska höga temperaturer så smälter den om den kommer i direkt kontakt med lödpennans spets och det gör det extra klurigt att använda en tennsug utan att förstöra spetsen på den. Som tur är går spetsen att byta ut om man behöver. En tennsug kan ta bort ganska stora mängder lödtenn, men är inte lika effektiv på att ta bort de sista resterna om det behövs. Det är därför vanligt att man använder både en tennsug och lödfläta – tennsugen först för att ta bort det mesta och sedan lödflätan för att rensa upp det sista.

En avlödningsfläta består av tunna koppartrådar som är flätade. Flätan suger upp det smälta tennet genom kapilärkraft.
En tennsug suger upp smält lödtenn genom att skapa ett kraftigt vakuum när fjädern i den skjuter tillbaka handtaget.
En professionell avlödningsstation med tillhörande avlödningspenna. En effektiv men mycket dyr lösning.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *